Camino Portugués 2015

Vid inflygningen till Lissabon då jag spanade ut över staden kom jag att börja fundera på en sak. Jag funderade på om det gick att gå från flygplatsen ner till centrum eller om flygplatser ens är designade för att ankomma och lämna till fots. Sagt och gjort. Alla på flygplatsen lämnade i samma riktning som mig fast på hjul. Jag gick strax bredvid. Det gick relativt enkelt med hjälp av en karta från telefonen samt några pekande armar. Lissabon var vackert och jag bestämde mig för att stanna ett par dagar för sedvanlig sightseeing innan jag skaffade mitt pilgrimspass och stämpel i katedralen. Därefter följde jag de gula pilarna ut ur staden.

Under de första dagarna av min pilgrimsfärd vandrade jag tillsammans med en kvinna från Kanada. Vi hade en fantastisk tid tillsammans, men till slut hade vi olika tidsscheman, och jag var tvungen att lämna henne bakom mig.

I Porto mötte jag upp en trevlig kvinna jag först mött på ett löparläger i Sylarna och senare mötte i Göteborg. Vi hade fattat tycke för varandra och nu skulle vi tillbringa en helg i Porto tillsammans. Vi deltog spontant i Urban Trail Run, vilket var en riktigt häftig löparupplevelse – sightseeing medan vi sprang genom mörka gränder, förbi monument, smala branta trappor och inom fabriker typiska för området tillsammans med många många andra.

Från Porto vandrade jag åter själv längs floden ut till kusten med bron i ryggen och följde sedan kusten upp till Caminha. Den här delen av leden är underbar om än jag hoppade på och av den markerade leden efter eget tycke och smak – och jag tror att det är precis så det ska vara.

Att samla snäckor medan du lyssnar på fåglarna och vågorna är balsam för själen. Och när du blir törstig? Då stannar du bara vid första bästa strandcafé.

När jag nådde Caminha följde jag floden inåt landet istället för att åka båt över gränsen till Spanien med någon som enligt utsago skulle heta Mario och anslöt till den inre leden vid bron över till Tui, Spanien.

Sammantaget tycker jag att den här pilgrimsvandringen är fantastisk! Jag mötte färre pilgrimer jämfört med Camino Francés, vilket gav mer tid för mig själv och naturen omkring mig.

Totalt gick jag ~620 km.

“På Camino Portugués kommer du att ha gott om tid för dig själv och dina tankar. Mellan Lissabon och Santiago vandrade jag tillsammans med totalt fem personer. Det var inte lika trångt på leden då jag vandrade offseason – eller åtminstone var det så för mig. I Porto pratade jag med andra pilgrimer, men de valde den inre vägen medan jag bestämde mig för att följa kusten, och våra vägar skiljdes åt.”

“Jag betalade mellan 6 € och 50 € per dag. På albergues och vandrarhem låg snittkostnaden på 6–15 €, men längs kusten från Porto till Caminha bodde jag på hotell och betalade därför betydligt mer. Från Tui till Santiago låg mitt genomsnitt på 10 € per natt. I större städer valde jag generellt att lägga lite mer pengar för boendet.”

“Ännu en dag på kontoret. Vi valde bort kustvägen idag eftersom dess sträckning låg utom synhåll från stranden. Istället tog vi av oss skorna, följde strandkanten och lyssnade på vågorna.”

“Emelie och jag kommer självklart att vara med i loppet ikväll – den perfekta formen av sightseeing! Pannlampor på!”

“Woohoo! Jag har klarat mig bra hittills… Jag lever, jag är glad, jag är i Porto!”

“Tröttheten infann sig och jag tog några beslutsamma steg in på närmsta hotell. Det var så när på tomt man kan komma och jag hojtade Hallå?! då jag utforskade entrén. Jag fick ett bättre rum än jag betalade för då det var låg säsong. Jag hade fin utsikt över poolområdet och beslutade mig för att lägga mig i solen med de anda för en stund. Efter en stund blev jag rastlös och sneglade på poolen. Ingen annan hade badat och jag beslöt mig för att dyka i. Vattnet var hiskeligt kallt och jag fick applåder då jag kom upp till ytan. Senare samma kväll satt jag i en folktom pianobar och tog en efterlängtad kall öl. Inredning berättade om tidigare liv och jag råkade anlända under en längre paus dvs den mellan säsonger.”