Guldkorn – ljud, dofter och ögonblick som får oss att känna närvaro och samhörighet med det vilda. Vi har alla miljöer och upplevelser som får oss att känna oss till freds, att vara i nära kontakt med naturen och mer i synk med nuet. Det finns inget vi och dom utan allt är ett. Kontakten; det jag kallar mitt hem eller min kyrka finns överallt men är mer påtaglig och lättare att fånga i speciella miljöer.
-
Ljudet av snödrev som sveper genom skogen, runt fjällbjörkarna och riset som sticker upp här och var. Det är magiskt att vila ögonen på, men det har också ett vasst och slipande ljud då det far fram över fjället. Ibland ställer sig snöflingorna och frosten på marken som frasiga, frostiga cornflakes, dessa bryts lätt loss när man passerar och det låter speciellt då de försvinner bort med vinden.
-
Den söta lukten av eukalyptusträd i gryningen, när luftfuktigheten är hög. Mi lilla ryggsäck sitter på ryggen, nattens härbärge ligger bakom mig, och stegen är riktade framåt mot dagens äventyr.
-
Höstfjäll. Alla dessa färger och känslan av att vandra genom ett brinnande landskap i nyanser av orange, gult och rött.
-
Ljudet av cikador när man cyklar längs små landsvägar i Australien. Det öronbedövande sorlet som fyller hela omgivningen med liv.
-
Ljudet av korpar. När som helst. Allt stannar upp, och öronen mina blir stora som dasslock.
-
Att bada naken i en insjö och sedan sitta och torka på en klippa medans man avnjuter kaffet från sin termos.
-
Att höra vinden närma sig, för att en stund senare känna den svepa förbi och se träden kränga.
-
Att, i minusgrader, skida iväg en bit från tältet utan stavar för att göra kvällsbestyren. Ofta blir jag stående en stund, blickar upp mot stjärnhimlen, norrskenet och iaktar mitt lilla tält. Mitt hem, mitt slott och borg. Så litet där det står i dalen.
