Skip to main content

Guldkorn

Vi har alla miljöer och händelser som får oss att känna oss till freds, att vara i nära kontakt med naturen och mer i synk med nuet. Det finns inget vi och dom utan allt är ett. Kontakten; det jag kallar mitt hem eller min kyrka finns överallt men är mer påtaglig och lättare att ”fånga” i speciella miljöer.

 

  • Ljudet av snödrev som drar genom skogen, runt fjällbjörkarna och riset som eventuellt sticker upp. Det är magiskt att vila ögonen på men låter också vasst och slipande då det far fram. Ibland är flingorna på ytan som stående frostiga cornflakes. De bryts loss då man skidar förbi dem och åker iväg över fjället.
  • Lukten av equalyptusträd på morgonen då luftfuktigheten är högre. När den lilla ryggsäcken är på och man har lämnat nattens härbärge för att vandra vidare.
  • Höstfjäll. Alla de fina färgerna och att gå genom landskapet.
  • Ljudet av sikader när man långfärdscyklar. Det öronbedövande ljudet som fyller hela omgivningen med ljud och liv.
  • Ljudet av korpar. Närsom! Allt stannar upp och öronen mina blir stora som dasslock.
  • Bada naken i en sjö. 
  • Höra vinden närma sig i trädkronorna för att en stund senare känna den och se träden kränga.
  • Att i minusgrader skida iväg en bit från tältet för att göra kvällsbestyren. Då blir jag ofta blir stående och kollar på stjärnorna, norrskenet och det lilla upplysta tältet. Mitt hem och skydd. Så litet ståendes där i dalen. 
Close Menu